En ræ kke sociologer har de seneste år peget på, at den postindustrielle serviceøkonomi stiller stadigt større krav til servicemedarbejderes sociale og følelsesmæ ssige kompetencer. Eva Illouz (2008) argumenterer eksempelvis for, at vestlige samfund kendetegnes af en "emotionel kapitalisme", hvor følelsesmæ ssige kompetencer er blevet en central stratifikationsfaktor, som marginaliserer isæ r mæ nd med en traditionel arbejderklasse habitus. Men få studier har undersøgt, hvordan arbejdsgivere rent faktisk vurderer ansøgernes sociale og følelsesmæ ssige kompetencer. Gennem interviews og observationsstudier har artiklens forfatter undersøgt, hvordan verdens største ambulanceoperatør vurderer og væ rdsæ tter ansøgeres sociale og følelsesmæ ssige kompetencer gennem rekrutteringsprocessen til stillingen som ambulanceredderelev. Artiklen viser med udgangspunkt i fire ansæ ttelsessamtaler med mandlige ansøgere, hvordan ansøgerens primæ re følelsesmæ ssige habitus har betydning for samtalens udfald og de sympatirelationer, som skabes i forbindelse med samtalen. Data viser også, at selvom ledelsen fremhæ ver, at personlighed og empati er afgørende i screeningen af ansøgerne, så anvender virksomheden ikke

Under de senaste åren har ett antal sociologer påpekat att den postindustriella tjänsteekonomin ställer allt större krav på tjänsteanställdas sociala och känslomässiga kompetenser. Eva Illouz (2008) menar till exempel att västerländska samhällen kännetecknas av en "emotionell kapitalism", där känslomässiga kompetenser har blivit en central stratifieringsfaktor, vilket marginaliserar särskilt män med en traditionell arbetarklasshabitus. Få studier har dock undersökt hur arbetsgivare faktiskt bedömer sökandes sociala och känslomässiga kompetenser. Genom intervjuer och observationsstudier har artikelförfattaren undersökt hur världens största ambulansoperatör bedömer och värderar sökandes sociala och känslomässiga kompetenser genom rekryteringsprocessen till tjänsten som ambulansräddningsstudent. Utifrån fyra anställningsintervjuer med manliga sökande visar artikeln hur den sökandes primära känslomässiga vana påverkar intervjuresultatet och de sympatierelationer som skapas i samband med intervjun. Data visar också att även om ledningen betonar att personlighet och empati är avgörande vid screening av sökande, använder företaget inte